Och den varm och den var mjuk. Och den var fin.
Sen en dag åkte ägaren av halsduken tåg, halsduken var ju självklart med, det var ju vinter ute.
Helt plötsligt började ägaren av halsduken att blöda näsblod.
Självklart hade hon inget papper i sin väska.
Och medans blodet rann nerför hennes överläpp funderade hon på vad hon skulle göra.
Desperat började hon torka bort blodet med ovansidan av handen, medans hela tåget var hennes publik.
Tillslut så fick hon lov att använda sin fina halsduk för att torka bort blodet med. Helt plötsligt blev halsduken trefärgad.
Alltså näsblod, det är bara för jobbigt. Och när man går där med hela halsduken upptryckt i fejset och skäms och man möter folks blickar, de som minuten innan låtsades som att de inte alls var jättenyfikna, men inte tillräckligt nyfikna för att fråga om jag ville ha en bit papper, så stirrar man dom trotsigt rakt i ögonen tills dom måste titta bort för hela situationen blir bara jobbig.
Alltså är det så himla intressant att titta på en människa som blöder näsblod?
Det är sjukt skönt att det är fredag, det har inte varit min vecka om man säger så. Alltså jobbet har gått bra, men allt annat har gått åt nåt annat håll. Jag har inte kunnat sova, jag har haft en konstant huvudvärk, jag har blödit näsblod 3 ggr, jag har inte gjort någonting alls utav det som jag hade tänkt göra.
Men vadå, man kan väl inte vara på topp jämt?
That´s it.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar