Bambi på hal is..

Så kände jag mig imorse när jag var på väg till jobbet. Det var som en tunn hal hinna på marken. Så jag gick helt spänd och löjligt långsamt, allt för att unvika en vurpa. Det värsta är ju att när man spänner sig på det döär viset så gör det bara ondare när man ramlar, inte om. Det är ju bara en tidsfråga, ialla fall för mig.

Det är några av städarna här som håller på att demolera en hylla med hammare, de har hållt på i över en timme nu, precis utanför vår likal, tyvärr så finns det ingen dörr att stänga. Så himla respektlöst. Vi pratar liksom i telefon här inne och det är en fördel om man kan höra vad den som ringer säger. Blir så dålig stämmning annars.

That´s it.